Lite om mig

Kerstin heter jag och är 61 år och livsnjutare :-)

Mitt alias, coolmamsan, hittade en av mina söner på för många år sedan när jag skulle börja min "nätkarriär". Förhoppningsvis var det för att han tyckte att jag var en cool mamma och förhoppningsvis tycker båda mina söner det fortfarande trots att dom är över 30 nu. 

Läs mera under om.

Om mig

Senaste inlägg

Matbloggstoppen Matklubbens Topplista

Hönor

Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig. Här har vi haft regn hela dagen och det hade vi faktiskt en del av gårdagen också och det åskade rejält då. Man kan tycka att det är trist med regn men jag är säker på att naturen behöver vattnet. Lite sol om några dagar så blir det toppen och allt kommer att explodera i naturen. 

Här är det fullt upp med både ditt och datt och tiden räcker knappt till men det ska säkert lugna ner sig snart. 

2016 gjorde vi en fantastisk resa upp till norra delarna av vårt vackra land. Vi hälsade på goda vänner i Sollefteå och det var verkligen en minnesvärd resa som vi sent kommer att glömma. När vi ändå var norröver passade vi på att hälsa på en Facebookvän som bor en bit utanför Umeå, i Djäkneboda närmare bestämt. Karin som hon heter är en riktig hönsmamma :-) och vi blev väl omhändertagna där. 

Nu har Karin Ulas skrivit en bok som heter "Åtta årstider i Höneboda". Det är en väldigt fin bok om de växlande årstiderna, om hönsen och om naturen. Boken är dessutom rikligt "dekorerad" med fina bilder både från hönshuset och den övriga naturen. Med andra ord intressant och njutbart inte bara för den som vill föda upp höns och har det intresset utan även för den som vill lära mer om naturens skiftningar norröver. 

Saxat från bokens baksida: Åtta årstider i Höneboda är en kärleksförklaring till hönsen och den norrländska naturen med utgångspunkt i de samiska åtta årstiderna. En beskrivning av årstidsväxlingarna med fokus på en grupp hedemorahöns i genbank och allt som sker i hönshuset i Höneboda under ett år. Såväl roliga anekdoter som sorgliga händelser, blandat med praktiska tips och goda råd om hönsskötsel. Handlingen utspelar sig i en liten kustby i Västerbotten där författaren lever naturnära mitt i skogen, med brinnande intresse för djuren, foto och trädgården. 

En verkligt fin bok!

Önskar dig en fin fortsättning på tisdagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3 

 


Karin hos sina fina höns. Bilden är tagen av mig när vi var där.

Sluta aldrig gå

Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig och att det blivit varmare och ljusare även hos dig. Här hade vi en strålande lördag med nästan sommarvärme. Söndagen var betydligt svalare. Några dagar har vi haft dimmigt på morgonen och grått hela dagen men nu på eftermiddagen skiner solen igen och det är 15 grader i skrivande stund. Underbart 8-)

Veckan har hitintills varit full av aktivitet och jag vet som vanligt inte var tiden tar vägen. 

Du som känner mig vet att jag brukar fördriva tiden på spårvagnen till och från jobbet med att läsa. Ibland en bra bok och ibland en mindre bra men så är det ju. Några veckor nu har jag arbetat en dag extra i veckan och därför kunnat läsa ännu mera :-). Igår läste jag ut en fantastiskt bra bok som heter "Sluta aldrig gå" - En sann berättelse om att formas av två vitt skilda världar. Boken är skriven av Christina Richardsson. 

Så här skriver hon själv - "Jag föddes i Brasiliens vildmark och bodde i en grotta till jag var ungefär fem år gammal. Därefter levde min mamma och jag på gatan i en av São Paulos kåkstäder. Ofta fick jag klara mig själv och även ta hand om min lillebror, innan jag slutligen hamnade på barnhem. Ett år senare, när jag var åtta år, adopterades jag av en svensk familj i byn Vindeln i Västerbotten".

Boken är väldigt fint skriven och språket flyter på vilket jag verkligen uppskattar. Vi får växelvis höra berättelsen om hennes åtta år i Brasilien med allt vad det innebar av svält, misshandel och separationer och följa hennes jakt efter sitt förflutna. Vi får också ta del av hennes nya liv med allt vad det innebar av bland annat kulturkrockar. Det är en bok om utsatthet, smärta och sorg - men också om kärlek, glädje och vänskap. 

Läs boken om du inte redan gjort det! Av mig får den högsta betyg det vill säga *****. 

Christina Rickardsson hette Christiana Mara Coelho när hon föddes. Idag är hon dryga 30 år, företagare, föreläsare och äventyrare. Hon har också grundat stiftelsen Coelho Growth Foundation som stöder utsatta barn och ungdomar. 

Med detta önskar jag dig en fin fortsättning på onsdagen och vill du ha en kram så får du. Lova hur som helst att vara rädd om dig och din omgivning <3

 


 

Baklänges

Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig och att våren gör framsteg där du bor. Här hade vi en strålande helg med riktig vårvärme och sol. Början av veckan har dock varit lite kyligare och i morse var det nollgradigt. Vindarna är ruskigt kyliga men lite sol har vi sett i alla fall 8-)

Här jobbar jag på och har äntligen kommit så långt att jag ska börja "snitsa" till sex stycken årsbokslut på jobbet. Det ska säkert gå bra! 

Jag försöker också jaga fatt något företag som kan ta hand om soporna i vår återvinning i föreningen. När jag var på Teneriffa ringde Stena Recycling som har hand om det nu och sa upp vårt avtal. Helt plötsligt har dom inga bilar som kör i vårt närområde. Att leta nytt har varit segt men äntligen har jag fått en offert och har helt plötsligt två till på gång. Jag hade tänkt tacka ja till den enda offerten idag men som tur var hann jag inte det. Nu får vi se vad som händer!

I går var älskade maken och skulle få bytt till sommarhjul på bilden. Eftersom dom satte på några av hjulen baklänges, alltså i fel rullriktning förra året så påpekade Hasse det i år så att dom skulle göra rätt. Det blev lite flängigt för honom igår men idag när han kollade så visade det sig att dom gjort samma fel i år. Det blir till att åka tillbaka vid tillfälle och be dom rätta till det. Suck! Till och med jag fattar grejen och det vill inte säga lite ;-)

Annars är allt bra här och resorna till och från jobbet går som en dans med en alldeles väldigt bra bok som jag läser just nu. Recension kommer när jag läst ut den. 

Jag önskar dig en fin fortsättning på onsdagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning och klä inte av dig för fort <3.

Lite flera bilder från Las Galletas. 

 

 

 

Fiskarfamilj. 

 Inte mycket snö på Teide i år.

Vattenscooterkurs. Hasse och jag längst fram ... tro det om du vill!


  ***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Fiskebykänsla

Hej och god kväll :-)!

Hoppas att du haft en fin lördag du också. Här har vi haft fint väder om än inte lika varmt som igår. Solen har visat sig lite då och då idag och nu är nästan all snön borta från altanen. Som du vet så är vintern inte min årstid alls så nu när våren och värmen är på gång känns det så härligt. Jag mår inte dåligt när det är mörkt och kallt men jag tycker inte om det. 

Vi tog en riktigt lång promenad idag och hade kamerorna med oss. Jag skulle leta vårtecken men fann inga alls så jag får lugna mig lite. Älskade maken fotade pågående byggen i Gårdsten vilket inte inspirerar mig till fotografering men promenaden var verkligen härlig :-).

Jag förflyttar mig i tanken till Teneriffa. En av våra sista dagar, eller borde jag säga senaste, dagar där gjorde vi en utflykt till Las Galletas. Vi frågade i receptionen om det fanns någon fin fiskeby i närheten och fick tipset där även om vi hört talas om byn tidigare. Vi frågade vilken buss som gick dit och fick till svar att det inte går några bussar dit så det var taxi som gällde. Sagt och gjort så tog vi taxi vilket är ganska så billigt på denna underbara ö. Chauffören var en mycket trevlig man som kunde lite engelska i alla fall. Det blev en trevlig färd även om jag önskade att han skulle hållit händerna på ratten lite mera. Han hade fullt upp att peka ut odlingar av olika slag till höger och vänster, helst åt båda hållen samtidigt. Jag vet inte om man fick jättemycket fiskebykänsla där men det var en trevlig och söt liten plats och dagen var fin om än väldigt blåsig. När vi fotat en hel del, promenerat runt och även ätit lunch så skulle vi ta oss tillbaka till Las Americas. Var kunde man hitta en taxi? Det fanns inte en enda i sikte och turistinformationen var så klart stängd. Tillslut hittade vi en surfbutik och bestämde oss för att fråga där. Kvinnan i receptionen kunde inte ett ord engelska men vi lyckades få henne att förstå vad vi ville. Hon ringde ett samtal och fem minuter senare dök en taxi upp. Vi överlevde den taxiresan också :-). Senare visade det sig att det visst går buss men att det blev som det blev gjorde inget. 

Önskar dig en fin fortsättning på lördagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3 

 

 

  

 Fönster eller dörr?

 Det här var dom enda fiskebåtarna vi såg. 

 En elektrikers mardröm?

Början av piren.

  ***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Ann-Christine

Hej och god eftermiddag :-)!

Hoppas att du haft en fin och solig påskhelg precis som vi har haft. Tänka sig att solen har lyst hela påskhelgen, ja förutom på nätterna då ;-). Nätterna bjuder fortfarande på minusgrader men lite plusgrader har vi haft på dagarna. Härligt!

Innan vi reste iväg på semester så tog min bok slut på vägen till jobbet. Jag läser alltid på spårvagnen för att fördriva tiden. Jag brukar ha en viss framförhållning och ta med en ny bok redan när jag misstänker att den jag håller på med håller på att ta slut. Nu missade jag men eftersom spårvagnen hade den dåliga smaken att sticka iväg mitt framför näsan på mig kände jag mig tvungen att ta en sväng in i bokhandeln. Bokhandeln har den goda eller om man så vill dåliga smaken att ligga strategiskt placerad bredvid spårvagnshållplatsen ;-).

Jag hittade boken "Min pappa Ann-Christine" av Ester Roxberg och tyckte att den lät intressant. Boken handlar om Esters pappa som jobbat som präst under hela hennes uppväxt. Han har hela tiden utåt sett varit Åke både hemma och i församlingen. Dock har han i hela sitt liv känt sig som kvinna och kommer så småningom ut först som transvestit och sedan som transsexuell. Detta mottas faktiskt väldigt positivt i församlingen men Ester hade svårare att acceptera att hennes pappa ville klä sig som kvinna med kvinnokläder och andra attribut. En pappa som alltid snickrat och målat och donat utanför sitt arbete som präst är en pappa och ska ha en papparoll. Det blir svårt för Ester att säga "min pappa Ann-Christine". Boken är intressant men fångar mig inte riktigt. Jag vet inte riktigt varför. Kanske för att den hoppar så i tiden och inte har ett i mitt tycke direkt fängslande språk. Jag tycker också att den blev lite "tjatig" och jag hade uppskattat om man fått lite mer av pappans funderingar och inte bara Esters även om det naturligtvis var hennes syn på saken boken skulle handla om. 

Tyvärr får den bara betyg **+ av mig men om du ger den en chans, eller har läst den, så vill jag gärna höra vad du tyckte. 

Önskar dig en fin fortsättning på måndagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning och kör försiktigt om du ska hem i påsktrafiken <3

 


 

Taggat med: 

,

Äldre inlägg