Lite om mig

Kerstin heter jag och är 63 år och livsnjutare :-)

Mitt alias, coolmamsan, hittade en av mina söner på för många år sedan när jag skulle börja min "nätkarriär". Förhoppningsvis var det för att han tyckte att jag var en cool mamma och förhoppningsvis tycker båda mina söner det fortfarande trots att dom är över 30 nu. 

Läs mera under om.

Om mig

Senaste inlägg

Matbloggstoppen Matklubbens Topplista

Visar inlägg från maj 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Selfie i spanskt badrum

Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig så här på söndag kväll. Vi har haft en väldigt varm helg för jag vet inte vilken helg i ordningen. Det blev lite svalare på eftermiddagen då det mulnade på. Vi trodde faktiskt att vi skulle få lite regn men tji fick vi för det. Jag har som bekant lite ont av värmen så det har inte blivit många knop gjorda i helgen. Ja förutom det man måste pyssla med. Äta, tvätta, vattna blommor och annat smått och gott.

Igår slapp jag laga middag i alla fall då vi var bjudna till goda vänner vi inte träffat på länge. Det blev en väldigt trevlig kväll med god mat, gott vin och trevlig samvaro :-). Värdinnan stod för grillningen för hos dom är det precis som hos oss att det är vi kvinnor som grillar. Kvinnor kan! :-)

Självklart har jag ringt och grattat mor på Mors Dag idag. Vi pratas vid varje dag vilket uppskattas av oss båda. Alla mina tre söner varav en är bonus har grattat mig på telefon och SMS idag och det är kul. Annars brukar vi inte göra så stor grej av det där.

Glädjande är också att det kommer att bli ett rekordår för svenska jordgubbar. Jag var lite orolig för att det ska ha varit för torrt men bristen på regn är tydligen inget som gubbarna gråter för utan tvärt om. 

Nej nu ska jag gå ut på altanen och dansa regndans ;-).

Önskar dig en fin fortsättning på söndagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning för ni är alla unika exemplar <3 

Bjussar på några bilder från Teneriffa i sommarvärmen! Faktum är att det i flera veckor varit flera grader varmare här än vad det var på Teneriffa i mars. 


Selfie ;-) Det är mycket som sitter snett på Teneriffa men det funkar det också :-) 

 En glad "inkastare" och en nöjd make 8-) 

 Konsten att piffa upp en mur :-) 

 

 Gatumotion i värmen.

 En sådan här har vi på altanen nu men i betydligt mindre storlek.

 Minigolfbana eller som det heter numera bangolfbana.

 ***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Taggat med: 

, , ,

Min afrikansk farm

Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig denna soliga fredag. Om jag förstått det hela rätt så har hela Sverige fint väder och har haft ett bra tag. Idag har det varit ytterligare en väldigt varm dag. Jag måste erkänna att det var skönt när det började blåsa lite och extra skönt när solen gick i moln en hel kvart. Det ni! Ett uppfriskande ihållande regn några NÄTTER på rad hade inte suttit helt fel nu och jag är säker på att både djur och natur håller med mig. 

Apropå Sverige så undrar jag varför många politiker, läs alla, och en väldig många andra ska envisas med att stup i kvarten säga "det här landet" men kanske vet dom inte att det här landet som vi bor i heter Sverige. Enligt mig så heter det inte "vi i det här landet" utan det heter "vi i Sverige" men kanske är jag lite väl petig?

Dagen har varit lite slapp eftersom jag har förmånen att få vara ledig på fredagar. Lite nytta har det trots allt blivit gjort, lite smått och gott. Bland annat har jag jagat en person på ett företag som jag har lite "ouppklarat" med här i föreningen. Eller för föreningen blir nog mest rätt att säja. Vad gör man när man mailat i månader och ringt i veckor för att få några saker uppklarade. Då säger kanske vän av ordning - ring chefen!. Problemet är att det är företagets VD som inte hör av sig och det har man ju liksom nått så långt det går. Jag jobbar på i alla fall och någon dag, något år löser det sig kanske. 

Betydligt trevligare är att jag igår läste ut en fin och intressant bok som heter "Min afrikanska farm". Boken är berättad, heter det så, av Maria Azcarate Stevens för Eva Axelsson. 

Eva Axelsson som är journalist träffade Maria för att göra ett reportage om henne och fann hennes historia väldigt spännande och intressant och tillsammans bestämde dom sig för att skriva en bok. 

Boken handlar om Maria, född i Eskilstuna, som på lite krokiga och våghalsiga vägar hamnade i Zimbabwe, tidigare Rhodesia. Hon mötte David som kom att bli hennes make och far till hennes fyra barn. De byggde tillsammans upp farmen Arizona och slet hårt för att få den lönsam. Dom expanderade och hade tillslut flera hundra anställda som alla trivdes eftersom David och Maria var måna om att alla skulle ha det bra och vara delaktiga. Zimbabwe var fram till 1995 ett av Afrikas rikaste länder men det var innan Mugabe kom till makten, landet blev fattigare och Mugabe blev desperat. Jag tror inte jag ska berätta så mycket mera utan jag tycker att du ska läsa boken. Det är en bok full av kärlek, vedermödor och kämpaglöd. En fin berättelse, om än tragisk också och boken är lättläst och välskriven. Den får betyg **** av 5 av mig.

Nu önskar jag dig en fin fortsättning på fredagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3 

 

Sprang Göteborgsvarvet

Hej och god kväll :-)!

Hoppas att allt är väl med dig så här på pingstafton. Jag måste erkänna att pingstafton inte betyder något speciellt för mig utan det är som vilken lördag som helst. Soligt och lagom varmt har vi haft idag och det har varit en skön dag. Hur tråkigt det än kan låta så skulle vi faktiskt behöva lite regn nu. Jag såg i almanackan att det bara kommit 10 millimeter regn på hela maj. 5 millimeter kom det den 1:a och 5 millimeter den 10:de. Det är torrt i markerna. 

Nyligen har jag recenserat några böcker så nu tycker jag att det är på sin plats att avslöja att jag inte bara läser böcker utan jag dricker vin också ;-). Här kommer ett vintips som vi fick för några år sedan av yngsta sonen och som är ett säkert kort. Det passade alldeles utmärkt till dagens helgrillade fläskfilé med baconinlindad sparris, klyftpotatis och en kall sås på crème fraiche.

Dagens eloge vill jag ge till min bror som sprang Göteborgsvarvet idag för jag vet inte vilken gång i ordningen. Han är 60 + och sprang på 2 timmar och 21 minuter vilket innebar plats 22.193 av över 60.000 löpare. Inte illa säger jag! Alla som sprang loppet är väl för övrigt värda en eloge säger hon som inte springer alls ;-).

Med en hälsning från denna australiensare önskar jag dig en fin fortsättning på pingstaftonen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning för det finns bara ett exemplar av oss var <3 

 

 Lionheart of the Barossa, Dandelion Vineyards. Nummer 2129 på Systembolaget. Priset är väl värt sina 119:--

 

 

 

 

Vår skog bara några decimeter bort.

Idag var älskade maken chef över fotograferandet medan jag var chef över grillen. En perfekt arbetsfördelning tycker jag :-) 

Pollen

Hej och god kväll :-)!

Hoppas att allt är väl med dig så här på fredag kväll. Här skiner solen men det har varit lite svalare idag vilket inte gör mig något. Huvudsaken är att det varit en skön dag och det har det. Det är pollen över allt och vår bil ser ut som om den fått någon form av "pricksjuka" men efter att ha gått runt i området har vi kunnat konstatera att alla bilar har samma symtom. Vi visste att altanen var full av pollen men det syntes inte så mycket tills det kom 20 droppar regn igår kväll. Efter det så såg det riktigt prickigt ut. Älskade maken startade dagen med att spola rent allting medan jag träffade en trevlig man från bolaget som ska ta hand om vår återvinning från 1:a juni. Dessutom har jag lyckats få till två stycken Exceldokument som legat över mig att göra i tjänsten och det gick riktigt bra. Trots att det var länge sedan jag lärde mig Excel hjälpligt finns en del kunskap kvar. Helt enkelt en fredag bestående av smått och gott :-)

Igår läste jag ut ytterligare en bok. Den här veckan har jag fått luncha ensam och kunnat läsa då också, annars blir det mest på spårvagnen till och från stan. 

Boken heter "När du ler stannar tiden" och är skriven av Anna Pella. Anna Pella är journalist och fotograf och boken är en dagbok till Annas dotter som föddes med en svår hjärnskada. När dottern Agnes föddes hade hon svårt med andningen. Då fick Anna rådet av en sköterska på barnintensiven att skriva dagbok för att Agnes längre fram skulle kunna läsa om sin första tid. Så kom det inte att bli då det visade sig att Agnes hade en svår funktionsnedsättning. Boken är dagboksanteckningar skrivna till Agnes som nu fyllt 13 år. Den handlar om dagar fyllda av oro och stor trötthet men också av stor kärlek, samhörighet och glädje. Det är en fin och hoppfull berättelse som påminner om vad som gör en människa till det hon är. Vad som är viktigt - egentligen.

Det är en mycket fin bok full av vedermödor men också av kärlek, mycket kärlek. En bok värd att läsa vare sig du eller någon i din omgivning varit i samma situation eller du bara vill lära dig hur livet kan vara. Att läsa om andra människor och deras situation ger en ett perspektiv på livet tycker jag.

En bok väl värd att läsa och av mig får den **** av 5 möjliga. 

Med det så önskar jag dig en fin fortsättning på fredagen med en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3. Oavsett vad vi tror och tycker är livet alltid skört så ta väl hand om dig. 

 

Taggat med: 

, , ,

På flykt

Hej och god eftermiddag :-)!

Hoppas att allt är väl med dig denna soliga tisdag. Här i Göteborg har vi sol i alla fall och det tror jag att större delen av landet har. Rätta mig om jag har fel. Vi har haft flera väldigt varma dagar nu och det ska man väl egentligen inte klaga på när det är det här man längtat efter. I går var det 26 grader på kontoret, 29 ute och säkert 30+ på spårvagnen, hej och hå. Vad är det ordspråket säger? "För mycket och för lite skämmer allt". Vi bestämmer att det är skönt och idag har jag varit ledig 8-)!

I torsdags läste jag ut en väldigt bra och intressant bok som heter "Flickan från Aleppo" och är skriven av Nujeen Mustafa med Christina Lamb. Nujeen är en 16-årig flicka som trots sin CP-skada ger sig ut på flykt från ett Syrien där kriget rasar. Christina är en av världens främsta utrikeskorrespondenter. Hon har också skrivit ett flertal böcker. 

Nujeen lämnar föräldrar, hem och ägodelar och ger sig ut på en sexton månader lång flykt från Syrien till Tyskland - i rullstol. Med sig har hon sin syster som hjälper henne med det praktiska hon inte klarar av själv. För henne är den dramatiska flykten också chansen till ett nytt liv som förhoppningsvis ska göra att hon kan lämna rullstolen och börja gå. När hon kommer till Tyskland är allt helt nytt och hon får äntligen börja skolan för första gången i sitt liv.

Boken handlar om kriget, historien, flykten och det nya livet och är en mycket intressant bok. Trots sitt allvarsamma innehåll så blandas den även med positiva händelser och lockar till en hel del skratt. Christina har lyckats alldeles förträffligt med att skriva på ett sätt som tolkar berättelsen fån en ung människas perspektiv. 

En bok jag verkligen kan rekommendera och den får **** av 5 möjliga stjärnor av mig.

Jag önskar dig en fin fortsättning på tisdagen och du får så klart en kram om du vill ha. Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3.

 

Äldre inlägg