Hej och god kväll :-)!

Hoppas allt är väl med dig denna tisdag. Här har vi haft omväxlande väder idag. Sol, vindstilla, blåsigt, kvavt, mulet, regn och åska, det vill säga en diger meny. Nu är temperaturen behaglig igen och det är skönt. Oj där kom ett rejäl skur igen!

Jag har alltid haft ett väldigt bra luktsinne vilket man egentligen inte ska ha när man är en sådan där förtappad rökare. Ibland är det bra, ja kanske inte att vara rökare men att ha bra luktsinne men många gånger är det jobbigt. Parfymer, rakvatten, sköljmedel och annat är väl det som är värst men det finns många jobbiga dofter/lukter. Det här är något som tyvärr bara verkar bli värre och värre. 

Vad värre är att jag har blivit mer och mer ljudkänslig på senaste tiden. Jag som verkligen är musikälskare, dock en omusikalisk sådan, tycker att väldigt mycket musik är störande nu för tiden. Svårast är det med vad jag kallar för höga ljud och när man ska sjunga så höga toner som möjligt vilket verkar bli vanligare och vanligare. Det spelar tyvärr ingen roll om någon sjunger väldigt bra för de höga tonerna är väldigt jobbiga ändå. Det kan vara en stilla låt eller en låt med högt tempo, det är inte det som är problemet utan det är tonerna. Kanske låter det för många som ett i-landsproblem men för en musikälskare är det jobbigt. 

Böcker är stillsamma och för i alla fall inte så mycket oväsen. I går läste jag ut en väldigt bra bok som heter "Den stora bilden" och är en historia om Gunhild A. Stordalen berättad för Jonas Forsang. Det är en välskriven bok med ett fint och lättläst språk och med ett intressant och omväxlande innehåll. Bäst summerar jag den nog genom att göra det enkelt för mig och använda texten på baksidan av boken. 

"Det här är historien om bondflickan som blev miljardärsfru, om läkaren som blev dödssjuk. Det är historien om att kämpa för att rädda världen - samtidigt som man kämpar för att rädda sitt eget liv. År 2014 diagnostiserades Gunhild med den obotliga sjukdomen systemisk skleros. Fram tills dess hade hon trott att hon skulle ha ett helt liv på sig att göra skillnad, nu hade hon i värsta fall bara några år kvar att leva". 

Boken är också en hyllning till livet och kärleken och jag kan inte annat än rekommendera att du läser den. Av mig får den 4+ av 5 i betyg. Älskade maken säger att det alltid ska finnas förbättringspotential och därför drog jag av ett halvt poäng ;-).

Nu önskar jag dig en fin fortsättning på tisdagen med en kram om du vill ha. Som vanligt vill jag att du är rädd om dig och din omgivning <3