Lite om mig

Kerstin heter jag och är 64 år och livsnjutare :-)

Mitt alias, coolmamsan, hittade en av mina söner på för många år sedan när jag skulle börja min "nätkarriär". Förhoppningsvis var det för att han tyckte att jag var en cool mamma och förhoppningsvis tycker båda mina söner det fortfarande trots att dom är över 30 nu. 

Läs mera under om.

Om mig

Senaste inlägg

Matbloggstoppen Matklubbens Topplista

Visar inlägg i kategorin RESEMINNEN

Tillbaka till bloggens startsida

Trötta ut sig

Hej och god kväll :-) 

Hoppas att ditt 2020 har startat lugnt och enligt ditt önskemål. 

Hör och häpna, vi har haft sol i nästan en hel dag fördelat på två dagar 8-) . Det är inget vi är bortskämda med här i Göteborg så vi tackar och tar emot. Trots en temperatur på runt 6 grader har det inte varit någon värme direkt. Igår blåste det halv storm minst och på kvällen ännu mer än så. Ja nu har vi klarat av svenskarnas favoritämne, det vill säga vädret ;-). I morgon tror jag i alla fall att det blir som det blir ;-).

Jag brukar hålla mig ifrån att debattera politik, religion och annat på sociala medier för att jag vet att jag mest tröttar ut mig själv och det är inte därför jag är på t.ex Facebook heller. Igår råkade jag kommentera ett inlägg som handlade om Greta. Eller ja rättare sagt en kommentar till ett inlägg och det skulle jag inte ha gjort.Efter att jag gått i svaromål vilket jag ganska omgående insåg var meningslöst tackade jag för mig och klargjorde att vi inte skulle kunna komma någonstans då våra åsikter var alldeles för skilda. Även jag vet när det är dags att sluta trötta ut sig själv.  Personen i fråga fortsatte dock med att ägna en del av gårdagen och en stund nu på morgonen till att leta fram länkar som skulle bevisa att vi inte har tillstymmelse till klimatkris i världen. Detta trots att han inte fick någon respons alls och jag ska villigt erkänna att jag inte öppnat de länkar till artiklar och bloggar han radade upp. 

Jag får kanske nöja mig med att läsa och begrunda och inte "lägga mig i" om det inte gäller mina vänner förstås men dom flesta, dock inte alla, är ju kloka och förståndiga :-).

Från det ena till det andra så blir det en lugn kväll här med lite ost, kex och ett glas rött till en förhoppningsvis bra film.

I morgon ska vi kasta ut julen och ställa tillrätta här :-).

Jag önskar dig så klart en fin fortsättning på lördagen med en kram om du vill ha. Lova hur som helst att vara rädd om dig och din omgivning <3.

Bilderna är från Teneriffa i oktober och november -19. <3 

 

  

 

 

 


 


***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Taggat med: 

, ,

Glass, vin och sangria

Hej och god eftermiddag :-)!

Hoppas att din söndag varit bra så här långt och fortsätter så. Vädret här är en repris på gårdagen och inte så mycket att orda om. 

Idag har det bara blivit lite småpyssel och ärenden gjorda, vi överansträngde oss när vi städade igår ;-)

Eftermiddagens projekt blir att försöka få till en kycklinggryta. Vi äter en hel del kyckling (svensk naturligtvis) i vår familj. Ja så nu sitter jag och gnuggar geniknölarna, ett enkelt jobb med de få jag har, för att hitta på något nytt. Som tur är har jag en man som är mycket tacksam över att han får mat och tycker att allt jag lagar är gott vilket förenklar gnuggandet :-) .

Önskar dig en fin fortsättning på söndagen och vill du ha kram eller flera får du det så klart. 
Lova att vara rädd om dig och din omgivning <3 

 

 Älskade maken och jag på serveringen som av oss fått namnet "vingliga brickan" efter en episod för några år sedan. Här satt vi bra i skuggan när det var 31 grader. 

Den här mannen spelade som DJ på dagarna på stället ovan. Många "gamla godingar" mestadels från 60,70 och 80-tal . 
Första gången vi satt här och pausade kom han fram med papper och penna till varje bord och bad oss önska några låtar. Han pratade ungefär lika bra engelska som jag pratar spanska och det får du tolka som du vill. Vi önskade några låtar vilket ingen annan gjorde och han spelade dom blandat med lite annat. Varje dag efter det när vi kom tillbaka så kom han fram och sträckte fram handen och sa "meny". Han fick vår önskelista och han blev glad och vi också. Självklart hade Hasse och jag ägnat en stund på balkongen kvällen innan åt att förbereda "menyn". 

En bit av "huvudgatan". 

Oväder men konstigt nog kom det inget regn utan kvällen var skön.
Bilden är tagen av älskade maken som var snäll och lånade ut den <3   

Teneriffavin är mycket gott men inte plättlätt att få tag på men vi lyckades vid några tillfällen. 

Lite trevlig kvällsunderhållning av en kille som hanterade sitt instrument med bravur. Han sjöng dock inte lika bra som han spelade. Kanske var han medveten om det för hans spelande överröstade sången för det mesta. 

***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Taggat med: 

, , ,

Sol och värme

Hej och god kväll :-)!

Jag hoppas att allt är väl med dig och att du haft lite bättre väder hos dig än vad vi har haft här. Det är nästan så jag inte minns när jag såg solen sist men så är det ju höst också. Idag har det regnat i stort sett hela dagen och inte har det blivit ljust alls. Det enda positiva med det är att det blev en perfekt tvätt och städdag vilket var minst sagt välbehövligt.

Nu var det länge sedan jag skrev här men inspirationen, orken och tiden har inte funnits. Nåja det knallar väl på här trots allt. 

Jag skrev att jag inte minns när jag såg solen sist men det var inte riktigt sant. För några veckor sedan kom vi hem från två härliga veckor på vår paradisö Teneriffa. Vi kom äntligen iväg på den välbehövliga semestern vi skulle haft i mars. Underbart 8-)! Det blev inte lika mycket promenerande och fotograferande som det brukar men vi tog hand om oss själva och varandra och hämtade välbehövliga krafter. 

Första veckan var det mest bara mulet men temperaturen låg på 27-28 grader vilket är perfekt för oss som inte är några solbadare. En dag var det åska med blixt, dunder och regn ett par timmar och det var första gången vi upplevt det här. Regnskurar är aldrig speciellt långvariga här. Andra veckan var det strålande sol och 29-31 grader vilket är lite för mycket för oss om man ska vara petig. Detta löstes dock genom att sitta i skuggan, dricka mycket (mest vatten) och njuta. 

Vi bodde på samma lägenhetshotell där vi bott många gånger de senaste åren och det med utsikt över poolområdet och Atlanten. Rummet var dessutom renoverat och moderniserat precis nyligen och allt var superfräscht :-). Så härligt!

Vi är så glada för att det blev av tillslut och vi räknar med att åka tillbaka nästa år igen. 

Nu önskar jag dig en fin fortsättning på lördagen och det med en kram om du vill ha.

Lova att du är rädd om dig och din omgivning <3

 

"Vårt hotell" och här bodde vi på 6:e våningen.

Utsikt från balkongen. 


Här syns La Gomera tydligt vilket den inte alltid gör.  

Solnedgång vid La Gomera.


Nyrenoverat fullutrustat kök.

***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Taggat med: 

, ,

Kom av mig

Hej och god kväll  :-)!

Nu var det många veckor sedan jag bloggade. Jag kom helt enkelt av mig av olika anledningar. Ibland måste man prioritera annat och med det vill jag inte ha sagt att jag prioriterar bort mina läsare. Självklart inte men ibland räcker inte tid och ork till allt man vill att den ska räcka till och ibland tryter inspirationen när det kommer annat i vägen.

Jag hoppas att allt är väl med dig och att du haft en fin avslutning på sommaren och en fin början på hösten om du nu tycker att den är här.

Jag har jobbat en del med mig själv de senaste veckorna för jag har och har haft en del att jobba med. Som lärare till mig själv har jag väl inte lyckats så himla bra men jag fortsätter jobba på. 

1. Man måste inte alltid göra allt med en gång. 

2. Man måste inte orka allt alltid och det gör jag definitivt inte så det dåliga samvetet gnager en del.

3. Man måste inte tänka "jag borde". 

4. Man måste ta hand om dig själv.

5. Man måste inte räcka till för alla - alltid.

6. Man måste inte älska hösten men man kan förlika sig med att den kommer en gång om året och njuta av det man har.

Lite sol, värme och avkoppling skulle sitta perfekt nu och förhoppningsvis blir resan till värmen av i höst. Ja den som inte blev av i mars. Hjälp mig hålla tummarna är ni snälla.

Här kommer lite flera bilder från utflykten vi gjorde till Lysekil i juli. 

Med det så önskar jag dig en fin fortsättning på fredagen och vill du ha en kram får du gärna det.

Du kan väl hur som helst lova att du är rädd om dig och din omgivning <3.

 

 Vid Stadsparken 

Biodling på försök 

I Stadsparken  

 Vid promenaden nere vid hamnen

 En del av hamnen

 Utsikt från kyrkan

Lysekils kyrka  

 

 

Utsiktstornet vid kyrkan 


***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Taggat med: 

Vackert huvud

Hej och god eftermiddag :-)!

Hoppas att allt är väl med dig så här på söndagen. Här har vi haft växlande molnighet och runt 20 grader. Det är skönt men fortfarande saknas regnet. 

Efter att vi varit på Nordens Ark som jag skrev om i förra bloggen så bar det av till Lysekil. Eftersom vi passerade Lyse där mor och far hade sommarstuga under många år och jag tillbringat många fina somrar så bestämde vi oss för att göra en extra sväng och se hur det ser ut numera. Det skulle vi inte gjort då vägen var väldigt oländig, det var annat på den tiden när far skötte den. Väl nere vid stugan visade det sig att det stod ett flertal bilar, motorcyklar och cyklar på vändplanen. Stugan ligger där vägen slutar. Hoppsan vi kunde inte vända! Stackars Hasse fick backa en bra bit på en mycket smal väg som inte är en väg egentligen utan snarare en stig. Tur att det inte var jag som skulle utföra det konststycket. Vi gav oss aldrig tillkänna men minnena växte så klart till och jag minns bad, sol, spring i bergen, ekan, fisket, bortkastade draggar och en massa andra saker. Det var på den tiden då solen alltid sken och det alltid var lagom varmt ;-).

Väl i Lysekil checkade vi in på Hotell Lysekil och fick ett ok rum med utsikt över torget. Ok är väl det bästa man kan säga om det hotellet som jag för övrigt inte skulle rekommendera till någon. Jag återkommer till det i nästa blogg. 

På torsdagen åkte vi ut till Stångehuvud vilket inte var plättlätt att hitta eftersom skyltningen var under all kritik. Med mer tur än skicklighet hittade vi i alla fall tillslut och fick en fin promenad. Vi ville också hitta Victoriastigen som vi hört att Kronprinsessan och Prins Daniel fick i bröllopspresent av Lysekilskommun så vi bestämde oss att försöka nå reservatet från ett annat håll. Tillslut hittade vi men inte heller här fanns några skyltar. Stigen är bara en halv kilometer ungefär och asfalterad men det ger människor med rollator, rullstol och barnvagn möjligheten att komma ut en bit och blicka ut över havet. Fint tycker jag. Efter den halva kilometern blev det desto otillgängligare och vi bestämde oss för att vända. Vi är inte riktigt lika viga och har inte samma balans som på den tiden när man kunde springa runt med träskor obehindrat i bergen. Ja ja det var då det! 

Bohuslän är otroligt vackert med sina klippor och havet, jag har alltid älskat det <3. Har du inte varit i Bohuslän så kan jag verkligen rekommendera det.

Nu önskar jag dig en fin fortsättning på söndagen med en kram om du vill ha. Lova i alla fall att du är rädd om dig och din omgivning <3 

 

Viken heter Munkeviken men huruvida det är stora eller lilla vet jag inte med säkerhet.  

 

 

 

 Det lilla fyrhuset längst västerut i Stångehuvud är områdets speciella kännemärke, både från land och till sjöss. "Fyren" är ett populärt utflyktsmål för både ortsbor och turister, alltsedan den byggdes 1890. 

Här har man en fin utsikt över skärgården, både i lugnt väder och då det blåser stormvindar.

Bergsformationerna runtom hör till de vackraste i hela Stångehuvudområdet.

Under de första årtiondena drevs fyren med fotogen och det berättas att yngre lysekilspojkar fick hjälpa fyrvaktaren att bära fotogendunkar över bergen ut till fyren. 1917 var tiden mogen att byta ut fotogendriften mot acetylengas. Den ständiga passningen behövdes inte längre. Tuberna byttes emellanåt av Sjöfartsverkets personal från Ärholmen nära Marstrand.Fram till 1940 drevs Stångehuvudfyren med gas. Sedan släcktes fyren i detta lilla trähus. En ny fyr på närbelägna ön Humlesäcken ersatte den gamla.

Men fyrhuset hade blivit så starkt förknippat med Stångehuvud att ingen kom på tanken att riva det. 1940 sålde Kungliga Lotsverket det lilla huset till skepparen Oskar Olsson från Smögen. Redan året därpå,1941, sålde han det för 35 kronor till Vikarvet Kulturhistoriskt Sällskap, som under många år stått för skötsel och underhåll.

Sommaren 2009 genomgick fyrhuset en välbehövlig renovering, då fasadmaterial, fönster och dörr byttes ut.

Sommaren 2014 monterades genom Curman-stiftelsens försorg en solpanel på taket som med hjälp av ett skymningsrelä och ett batteri tänder en 4 Watt LED-lampa som "prydnadsljus" i fyrhuset. Numera är det alltså, efter att fyren i många år varit släckt, åter ljus i det gamla fyrhuset.

I juni 2017 köpte Carl och Calla Curmans stiftelse fyrhuset av Vikarvet Kulturhistoriskt Sällskap och i samband med detta genomgick fyrhuset en renovering där tak och fasad sågs över.

Källa: Stångehuvuds hemsida

 

 

 Vid Stångehuvud – naturreservat sedan 1982 – har bohusgraniten sin sydligaste landfasta utlöpare. Graniten som bildades för cirka 920 miljoner år sedan var eftertraktad bland stenbrytningsföretag under andra halvan av 1800-talet. I närmare 50 års tid bröts granit i delar av Stångehuvudområdet.

Källa: Stångehuvuds hemsida

 

Calla Curman (1850–1935), gift med Carl Curman (1833–1913), badläkare, professor och grundare av Lysekil som badort, var en av dem som med oro såg hur Stångehuvud naggades i kanten alltmer. Under åren 1916-1920 köpte Calla Curman in stora delar av de kvarvarande partierna av det vackra granitlandskapet. På så sätt räddade hon detta åt eftervärlden, undan från den alltmer utbredda stenbrytningen.

I november 1925 överlämnade Calla Curman Stångehuvudområdet som gåva till Kungliga Vetenskapsakademien och inrättade samtidigt Carl och Calla Curmans stiftelse. Av gåvobrevet från den 3 november 1925 framgår att området ska "förvaltas och för all framtid såsom ett naturminnesmärke bevaras". 

Tack vare Calla Curman kan vi idag ströva över orörda granitklippor, formade endast av naturens egna krafter.

Källa: Stångehuvuds hemsida

***

Samtliga bilder i min blogg har jag tagit själv om inte annat anges. Det går att klicka på dom och få lite större format. 

Äldre inlägg