Lite om mig

Kerstin heter jag och är 64 år och livsnjutare :-)

Mitt alias, coolmamsan, hittade en av mina söner på för många år sedan när jag skulle börja min "nätkarriär". Förhoppningsvis var det för att han tyckte att jag var en cool mamma och förhoppningsvis tycker båda mina söner det fortfarande trots att dom är över 30 nu. 

Läs mera under om.

Om mig

Senaste inlägg

Matbloggstoppen Matklubbens Topplista

Visar inlägg taggade med Peter

Tillbaka till bloggens startsida

Smörgås med tak

Hej och god kväll :-)!

Hoppas att allt är väl med dig och att du haft en fin helg så här långt. Någon större mängd sol kan vi inte skryta med här utan det har mest varit mulet, regnigt och blåsigt här i helgen. Nu regnar det igen.

Vi har haft en del att pyssla med inför vår del av fasadprojektet som startar i morgon. Det är vår länga på tur nu att få målat, tvättat och i det fall det behövs få ny panel också. Allt på huset och allt på 2 ½ meters avstånd från fasaden skulle bort. Som tur var har vi haft trevligt besök av min bonusson och hans sambo och fått en del hjälp så nu är vi klara :-). Projektet började i höstas men har haft uppehåll över vintern men den lilla delen som blev klar i höstas har blivit så fin. Skönt att vår del kommer att vara klar i vår och därmed innan sommaren :-).

För några veckor sedan, jag vet inte varför, kom jag på att jag ville köpa en mesost för det åt jag mycket under min uppväxt och ville testa igen. Ja du förstår ju själv att det var rysligt länge sedan nu ;-). Sagt och gjort så köpte jag en och det smakade precis som jag mindes och jag gillar det verkligen. Mina tankar gick då till Lyse där jag tillbringade många somrar under min uppväxt. Vi hade sommarstuga där en bit utanför Lysekil, härliga fina somrar och naturligtvis sken solen för det mesta ;-). Det var mycket spring i bergen, badande och andra härliga upplevelser. Jisses som man sprang runt i bergen med träskor och det utan ett enda brutet ben. 

Nu tappade jag tråden lite för det var ju mesost det handlade om. Jag tror inte smörgås med tak var uppfunnet när jag växte upp men väl när mina barn tillbringade tid hos mormor och morfar på landet. Smörgås med tak är en uppfinning som består av skiva bröd, smör, messmör och ovanpå det några skivor mesost som utgör själva taket. Om mina söner äter det nu vet jag inte för kanske har var sak sin tid men då talade dom ofta om att dom skulle åka till Lyse och äta smörgås med tak. 

Jag tror att mesost är något man endera gillar eller så gillar man det verkligen inte. Jag säger "heja mesosten"!

Nu önskar jag dig en fin fortsättning på söndagen med en kram om du vill ha. Du kan väl lova att du är rädd om dig och din omgivning i alla fall <3 

 Jag och mina fina söner i Lyse juli -07 <3 

 Sommarstugan i Lyse juli -07

 Vilken utsikt det var!

Micke och Peter, mina fina söner, sommaren -07 <3 

Ovanstående bilder är tagna av älskade maken <3 

Ingen riktig smörgås med tak, messmöret fattas. 

Taggat med: 

, , , , ,

Äntligen

Hej och god eftermiddag :-)!

Hoppas allt är väl med dig denna söndag. Jag vet att många framförallt på ostkusten och norröver har haft, eller kanske till och med har, ett riktigt busväder. Hoppas att just du inte haft för mycket problem med strömavbrott, trafiksvårigheter och annat som kan strula. Här på vårat Gårdstensberg har vi fint väder idag med sol och någon plusgrad och snön ligger kvar vilket är vackert om man slipper vara inne i stan.

Jag är så glad att kalaset vi skulle ha äntligen blev av igår. Alla elva nära och kära som bor på den här sidan landet kom, väder och hälsa var med oss så det blev inga återbud. Vi skulle ha träffats allihopa i december men hade vi inte orken. Att pussla så alla kan på samma gång är inte helt lätt när fem familjer ska vara lediga samtidigt. 

Det blev en trevlig eftermiddag och jag hoppas och tror att alla var glada, mätta och belåtna. Själva var vi nöjda med fläskytterfilén, potatisen, såsen, grönsakerna och "röran" till och det känns som om alla åt med god aptit. Hör och häpna jag hade bakat också och det var ett tag sedan nu. Två kladdkakor blev det, en citron och en choklad som serverades med vispad grädde. Ska man vara petig, vilket man egentligen inte behöver så skulle den ena stått några minuter längre i ugnen och det andra lika många minuter kortare. Ingen utom jag klagade i alla fall :-)

Tack alla för att ni kom och firade flera födelsedagar som nyligen passerat och några kommande <3 

Nu vill jag passa på att önska dig en fin fortsättning på söndagen. Lova att du är rädd om dig och din omgivning för det vill jag verkligen <3 

 

Älskade maken <3 och jag på samma bild, det ni :-). Vi måste sätta bordet tvärs över köket för att få plats när vi är så många som vi var igår. Värdparet sitter så klart närmast spis och diskbänk O:-)  

Från vänster min yngsta son Peter, mittenbarnbarnet Charlie, äldsta barnbarnet Leo, yngsta barnbarnet Alva och min äldsta son Micke <3  Micke är ingen tomte men dock far till alla barnen ;-).   

Min fina far och mor, 90+, äntligen träffades vi och det blev det julklappsutdelning <3 

 Leo, Alva och Micke <3 

Äntligen är ordningen återställd och almanackan är på plats igen. Jag är uppväxt med den här almanackan men när jag såg den hemma första gången vet jag inte. Kanske mor vet? Varje år sedan jag flyttade hemifrån har jag fått den i julklapp av mor och far så den är liksom ett måste :-). Eftersom det inte blev något kalas i december så är den inte på plats förrän nu och det har varit tomt där den ska sitta. Om någon vän av ordning undrar varför 3:an sitter på sniskan så beror det på att jag i min iver att komma till rätt datum råkade vara lite för ivrig och gå händelserna i förväg. 

Taggat med: 

, , , , , , ,

Ingen snyfthistoria

Hej och god middag :-)!

Hoppas att du haft en fin start på dagen och att solen skiner på dig också 8-) 

Jag hittade följande dagboksblad i mina gömmor och vill dela med mig av det. Inte som en "snyftig" historia utan för att visa att man kan klara av en lång och jobbig period i sitt liv om man fightas hårt. Peter växte på flera olika sätt och är numera trettio+, en högst välrenommerad DJ med eget företag, sångare och gitarrist och med en konstnärlig och alldeles förtjusande flickvän, tillika sambo.

Jag har självklart fått Peters tillstånd att publicera detta och jag har inte ändrat något i texten från 2002.

Kerstins dagbok 

Torsdagen den 17 jan 2002

En hyllning till en fighter 

Den 28 januari 1983 klockan 11.58 föddes en riktig fighter, en kille med en matchvikt på 3300 gram.

Jag visste redan vid födseln att han förmodligen bara hade en njure eftersom han var hårt bevakad redan innan födseln. Anledningen till det var att jag ett år innan hade fött en liten flicka som inte levde när hon föddes. Varför lilla Maria inte fick leva är det ingen som vet men man vet att hon var född med s.k. cystnjurar vilket i sig inte påverkade utgången enligt läkarvetenskapen. 

Vilken lycka jag kände när jag fick hålla den lilla killen i mina armar även om jag naturligtvis skänkte en tanke till lillan som jag också hade hållit i mina armar knappt ett år tidigare, livlös och alldeles grå. Jag grät av glädje. 

Allt hade gått bra! Här börjar kämpens kamp och ett liv fyllt av läkarbesök och operationer. Sjukhus, sjukhus och åter sjukhus! Det visade sig att det ena ytterörat var missbildat, det var liksom bara halvt men vad gjorde det! Det visade sig vid röntgen att Peter som denna lille fighter döptes till visst hade två njurar men den ena satt längst ner i bäckenet och hade inte fullgod funktion. Röntgen, crom clearance, cystoskopi, datortomografi, ultraljud, ja otaliga är namnen på det undersökningar som väntade. 18 gånger besökte vi sjukhuset det första året och en del av gångerna var det inläggning som gällde och till det kom de sedvanliga besöken på barnavårdscentralen. Det visade sig att Peters missbildade öra inte heller hade någon öppning och att han därför var ensidigt döv som det heter numera, ettöring kallades det då. Dessutom hade han problem med sina ögon vilket visade sig i en grav skelning. Till de numera vanliga läkarbesöken på sjukhuset kom nu besök hos hörselvård och ortoptist. Det blev 24 besök på sjukhuset det andra året och även nu var många av dom inläggningar. Blodtrycket spökade också. År tre blev det 15 sjukhusbesök bl.a sattes rör i det ”friska” örat p.g.a. upprepade öroninflammationer. År fyra blev det 15 läkarbesök mest kontroller då inget ”nytt” framkommit. År fem visar det sig att käken på samma sida som det missbildade örat inte växer och att bettet därför blir skevt också. Man börjar behandling med först fjädrar och sedan tandställning. I oktober 1988 opereras Peters ögon. Detta femte år blir läkarbesöken 25! År sex framkommer inget nytt och det blir 21 läkarbesök. År sju blir det ”bara” 13 besök, ett lugnt år. Det åttonde året gör man ett försök på plastikkirurgen att göra ytterörat lite större. Kanske mest för att mobbingen började ta sig uttryck i glåpord som t.ex. bäbisöra och sådant. Denne fighter blev utslängd ifrån sjukhuset i förtid efter operationen eftersom han mest sprang runt i korridorerna och ”busade”. Väl hemma gick han till skolan med hela huvudet i bandage med kommentaren … jag struntar väl i vad dom säger.

Totalt blir det 23 läkarbesök det åttonde året. År nio blir ytterligare ett lugnt år med bara 14 besök. År tio blir det riktigt lugnt bara 5 besök! År elva händer inte så mycket heller och det blev väl en 6 sjukhusbesök, jag börjar tappa räkningen nu och ett besök på dövskolan i Vänersborg. Nytt är att Peter fått problem med eksem på händerna. År tolv går med 15 läkarbesök. Peter har börjat få ont i magen ganska ofta och man börjar misstänka att urinledaren till den sjuka njuren viker sig för att den är för lång. Han har också oftare och oftare ont i käkleden. Nu har jag tappat räkningen på läkarbesöken men på Lucia –96 skrivs Peter in på Östra för operation av urinledaren. Måndagen den 16 opereras han, en operation som tar nästan sex timmar. Uppvaknandet blev mycket svårt och smärtsamt eftersom Peters missbildning av öra och käke vid nedsövningen visade sig även vara ett fel som gjorde att halsen också är sned så det hade varit mycket besvärligt att få ner slangar och sådant. Man förkortar urinledaren för att få bort smärtan som uppstår när urinen inte kan passera ut. Det blir fyra dagar på sjukhus och flera veckors konvalescens med bl.a. mycket blod i urinen och mycket smärtor. Det blev en tuff jul det året. Den 5:e februari tar man bort plaströret som tjänstgjort som tillfällig urinledare, detta görs via titthål och Peter är överlycklig att han inte behöver sövas igen. Operationen blev i alla fall lyckad! Nu rullar det på med kontroller och diverse läkarbesök som jag nu tappat räkningen på. I början på 2000 så får vi äntligen besked om att Peter nu är färdigväxt så att man kan göra en operation av hans käke. Peter har till och från blivit mobbad för att käken på ena sidan inte växt ordentligt och han därför blivit snedare och snedare ju mer han växt … snedkäft sa dom. 17 maj läggs Peter in på Sahlgrenska för operation. Vi får permission över natten. Vi äter ”en sista måltid” på restaurang i stan innan vi åker hem. Operationen som sker den 18 maj är en lång historia i sig och jag har fört dagbok under den tiden men det ska jag inte ta här. Nio timmar tog det. Man tog en bit ben från höften och opererade in i käken för att förlänga den, dom är mycket skickliga läkarna, 90 stygn blev sydda så dom är bra på brodyr också. Tiden på postoperation var mycket svår och svår att beskriva. Det är tungt. Jag vakar hos honom så mycket jag kan och två dagar senare får han komma ner till avdelningen igen, full med slangar och dropp och käken är fixerad. Den 22: a blir Peter utskriven trots att han svimmade på odontologen. Det är skönt att komma hem i alla fall. Ja så ska vi då försöka se till att få i Peter all näring han behöver. Flytande. Jag trodde att man skulle få prata med någon om detta men det besked jag fick var …. använd fantasin!!! Veckorna går och Peter har en ängels tålamod. Inte en enda gång flippar han ur. Han är en riktig fighter! Så kommer den stora dagen, lördagen den 22 juli, två månader efter operation och ståltråden ska klippas bort! Vi köper pizza på vägen hem och Peter är trött men överlycklig! Några dagar senare åker vi till stan och jag bjuder på den utlovade middagen och vi pratar om allt som varit. 

Idag återstår bara en operation vad vi vet och det är att fixa till hakan. Det blir nog i höst. Kanske ska man på sikt försöka göra något åt örat också för det har visat sig att det finns ett fungerande inneröra. I nuläget gör man helst inte sådana operationer men vem vet läkarvetenskapen går ju framåt. 

Det här mina vänner är berättelsen om en riktig fighter, min underbara son. En frisk kille som går ljud och ljuslinjen på gymnasiet, sista året, som är en mycket duktig gitarrspelare och sångare, som skriver egna låter och vann Göteborgstalangen i år som bästa solist!!! Världens underbaraste och tålmodigaste kille! Inte en enda gång under alla år har han protesterat mot att åka till sjukhuset. Inte en enda gång har han burit sig elakt eller otrevligt åt … han har stått ut med allt … JAG ÄLSKAR DIG PYTTE och önskar dig all lycka och välgång i livet … 

*kramar dig ömt*

Mamsan

Har du orkat läsa ända hit så önskar jag dig en fin fortsättning på lördagen med en kram. Har du skrollat dig hit önskar jag dig det ändå och kramen får du om du vill. Lova att vara rädd om dig och din omgivning <3 

 

 Koncentrerad på en helt annan fight, det vill säga en bokföringskurs hos mor ;-) . Detta kräver djup koncentration!

Taggat med: 

,

Grillat med mera

Hej och god kväll :-)!

Allt väl med dig så här på fredag kväll hoppas jag. Här har det varit varmt idag men väldigt blåsigt. I går hade vi vackert väder också och som tur var lite mindre blåsigt. Det var ett fint grillväder i går och det passade utmärkt eftersom vi fick besök av min minsting och hans sambo :-). Vi fick flera timmar av trevlig samvaro och om jag får säga det själv, god mat. Det är perfekt att passa på att ses när tillfälle ges eftersom det inte händer jätteofta. 

Idag har jag varit på mammografi. Jag tycker verkligen att man ska passa på när man får chansen. Jag skulle vara där klockan 11 men tänkte att om jag åker i god tid så kan jag läsa lite medan jag väntar och kanske få komma in lite tidigare. Dom har flyttat mammografin för femtioelfte gången men jag hade inte långt att åka den här gången heller. Jag var 20 minuter tidig och satte mig ner och tog upp min bok efter att jag anmält mig. Det var bara jag i väntrummet så jag hann inte ens slå upp boken innan det var min tur. Jag var hemma igen 5 minuter innan jag skulle varit där :-). Jag hoppas att det var en tillfällighet att jag var ensam för jag tycker man ska ta vara på möjligheten och det kostar ju bara en hundring. 

Efter det har dagen förflutit lugnt och stillsamt och jag fick tillfälle att läsa när jag kom hem i stället och det bekvämt tillbakalutad i solstolen på altanen 8-).

Jag passar på att önska dig en fin fortsättning på kvällen och hoppas du är rädd om dig och din omgivning <3. Vill du ha en kram så får du och vill du inte slipper du.

***

Här kommer några bilder från färden söderut för vi blev inte kvar norrut även om vi gärna skulle ha njutit där uppe några dagar till :-).

 

Umeå - bron över Ume älv 

Vacker byggnad i Umeå

Umeå

Modern konst? i Umeå

Örnsköldsvik 

Hoppbacken i Örnsköldsvik - visst ser det ut som om den slutar på Statoilmacken 

Häftigt hus i Örnsköldsvik  

Blommar gör det också i Ö-vik

Var är polisen

Hej och god kväll :-)!

Hoppas att du haft en fin fredag och att allt är väl med dig. Här har det varit en mestadels mulen och grå dag där det har känts som om regnet nästan hänger i luften men det har inte blivit något av det. 

Igår fick vi besök av min minsting och vi hade en fin eftermiddag och kväll med grillning, många och långa samtal. Tyvärr kunde hans sambo inte komma med men vi roade oss bäst vi kunde och kvällen blev både sen och väldigt trivsam. Det var extra lyckat att vi kunde sitta ute tills grillningen var avklarad och sedan satt vi i "buren" till sena timman. Sådant är guld :-)!

Idag hade vi tänkt åka till Botaniska Trädgården och fota men eftersom vädret såg opålitligt ut blev det en långpromenad i omgivningarna i stället vilket inte heller var fel. Vi var säkert ute i en och en halv timma och självklart så var kameran med. Vi hittade inte så mycket att fota eftersom den där isbjörnen vi ständigt väntar på när vi har kameran i högsta hugg uteblev den här gången också ;-) . När den väl dyker upp kommer vi att vara beredda det lovar jag! Som sagt inga isbjörnar men desto flera fåglar som ackompanjerade oss under hela promenaden och det är ju så ljuvligt. Apropå fåglar så hörde jag göken igår för första gången sedan vi flyttade hit för fem år sedan. Jag tror inte jag hört göken sedan min barndoms somrar utanför Lysekil så det väckte minnen.

Jag tänkte på en sak igår från det ena till det andra. Om trafikpolisen utökade sina resurser och la fokus på att ordna upp det i trafiken och bötfälla alla som beter sig tokigt så skulle dom betala sig själva och massor där till. Tänk på alla som kör med alkohol i kroppen, som kör utan körkort, utan blinkers, över heldragen linje, för fort och för nära bilen framför och så vidare. Exemplen är många. Otaliga är dom som inte sköter sig i trafiken och hade polisen resurser så skulle dom finansiera sig själva med råge. Då skulle både trafikpoliser och övriga poliser kunna få ordentligt betalt för sitt arbete dessutom vilket dom inte har nu. Nu säger säkert någon att "så enkelt är det inte" men jag säger "hur svårt kan det vara"? Handen på hjärtat hur ofta ser du poliser ute på vägarna och hur långt kan du köra utan att se någon köra som en idiot? Mitt svar på fråga ett är nästan aldrig och på fråga två inte många hundra meter.

Nu måste jag snart gå ut och vattna lite i vår gigantiska trädgård för det där med regnet blev det inget av med. Nå väl det är ett sant nöje. Hoppas dessutom hitta en bra film att kika på i kväll. 

Jag önskar dig en fin kväll med en kram eller flera till den som vill ha. Glöm inte att vara rädd om dig och din omgivning för ni är alla unika exemplar <3  

 Från dagens promenad 

 Från dagens promenad 

 Från dagens promenad 

 Från dagens promenad 

 Från dagens promenad 

 Från kvällen igår. Vad larvigt att han tror att han ska få smaka på  Amarulan ;-) 

 Min fina Peter <3 


Taggat med: 

, ,